Om rapportens metod och underlag
Rapporten bygger på självskattningsdata från över 4 000 kvinnor som aktivt har sökt stöd för sina PMS-symtom hos Womni under år 2025 . Det är viktigt att notera att resultaten speglar de upplevda symtom inom en selekterad grupp av individer som redan upplever besvär, siffrorna ska därför inte tolkas som prevalens för hela befolkningen.
Genom att belysa denna specifika grupp får vi en unik och djupgående insikt i hur pass omfattande påverkan på livskvalitet, arbetsförmåga och välmående faktiskt är för de kvinnor som lever med de mest påtagliga symtomen.
Kvinnorna i undersökningens åldersfördelning
Urvalet för självskattningen består av totalt 4 024 respondenter. Den största ålderskategorin utgörs av gruppen 30–39 år (47%), följt av 23–29 år (28%) och
40–49 år (23%). En mindre andel av de svarande, motsvarande 2%, faller inom kategorin 50 år och äldre.
Trots att andelen respondenter över 50 år är förhållandevis låg, har ett medvetet val gjorts att behålla gruppen i analysen. Detta grundar sig i att individer i åldersspannet 50–55 år kan befinna sig i perimenopaus, en övergångsfas där hormonella svängningar kan ge symtom som liknar eller överlappar med PMS/PMDS.
Den låga representationen i denna grupp bedöms inte påverka rapportens helhetsresultat nämnvärt, men bör beaktas som en statistisk begränsning vid tolkning av specifika åldersjämförelser.
98% av de tillfrågade upplever förändringar i sitt psykiska mående kopplade till mensen.
Nästan alla (98%) i vår rapport upplever affektiva eller kognitiva symtom kopplade till sin menscykel. Det är en siffra som är svår att ignorera och som utmanar bilden av PMS som något begränsat till enbart fysiskt obehag.
Dessa psykiska förändringar är ofta de som är svårast att sätta ord på. Till skillnad från fysiska symtom som värk eller svullnad syns de inte utåt – de tar sig istället uttryck i hur man fungerar och hur man förhåller sig till sig själv och sin omgivning.
Inom hormonell hälsa är den kliniska bilden och patientens egen upplevelse av symtomen avgörande för diagnostiken. Att 98% av kvinnorna uppger påverkan på det psykiska måendet är en kraftig signal. Rent kliniskt tyder detta resultat på att en betydande andel kvinnor kan uppfylla kriterierna för PMS eller PMDS (Premenstruellt dysforiskt syndrom), vilket motiverar behovet av att öka kunskapen hos både kvinnor och i vården.
När så gott som alla respondenter upplever symtom, handlar det inte om enskilda fall eller "extrem känslighet". Det handlar om en biologisk realitet och en symtombörda som förtjänar att tas på samma medicinska allvar som vilken annan hälsofråga som helst.
91% av de tillfrågade upplever nedstämdhet under delar av sin menscykel.
9 av 10 av respontenterna (91%) i självskattningen upplever nedstämdhet under delar av sin menscykel. Men nedstämdhet är sällan ett isolerat symtom; den uppträder ofta i kombination med ett spektrum av andra psykiska symtom som tillsammans kraftigt begränsar vardagsfunktionen.
- Irritabilitet och ilska: 89 %
- Ångest eller oro: 86 %
- Snabba humörsvängningar (affektiv labilitet): 82 %. Många beskriver här en känsla av att förlora kontrollen över sina reaktioner eller att inte känna igen sig själv
Utöver de rent känslomässiga besvären ser vi en tydlig påverkan på kognitiva funktioner. Drygt 6 av 10 (66%) upplever ett minskat intresse för dagliga aktiviteter och över hälften (51%) rapporterar betydande koncentrationssvårigheter.
Var 3:e kvinna i undersökningen uppger högsta möjliga påverkan på sin livskvalitet
Att uppleva psykiska symtom under delar av månaden är en sak, men hur stor är den faktiska påverkan på livet? Vi bad kvinnorna skatta detta på en sjugradig skala. Svaret är entydigt: var tredje kvinna (32 %) anger högsta möjliga negativa påverkan på sin livskvalitet.
Satt i relation till att så många som 9 av 10 upplever nedstämdhet och ångest är resultatet begripligt, men likväl alarmerande. Att nästan en tredjedel av de tillfrågade upplever maximal negativ påverkan visar att PMS för många är långt mer än ett tillfälligt obehag. Det är en realitet som sätter tydliga gränser för hur livet kan levas, hur relationer fungerar och hur man mår i sin vardag.
"Vi måste sluta skämta bort PMS"
Vi träffade Rebecka Hallencreutz från MENSEN, och hon hade tankar kring resultatet och om varför PMS är en viktig arbetsmiljöfråga.
Om MENSEN: Ideell förening som arbetar med olika frågor kopplat till menshälsa och “menskliga” rättigheter.
90% av de tillfrågade upplever förändringar i sitt fysiska mående kopplade till mensen.
9 av 10 kvinnor (90%) av respondenterna upplever fysiska symtom kopplade till sin menscykel. Precis som med de psykiska besvär visar denna siffra att fysiska besvär vid PMS är regel snarare än undantag bland de som söker hjälp.
De fysiska symtomen är ofta påtagliga och för många de lättaste att direkt härleda till menscykeln.
Men även om de är mer "synliga" än de psykiska symtom, är de minst lika begränsande i vardagen. För en betydande majoritet av kvinnorna förekommer dessa fysiska besvär sida vid sida med de kognitiva och psykiska symtomen, vilket skapar en sammansatt och tung symtombörda.
88% av de tillfrågade upplever exterm trötthet under delar av menscykeln.
Närmare 9 av 10 kvinnor (88%) i självskattningen upplever en trötthet under delar av sin menscykel. Trötthet kan i vardagligt tal låta som ett lindrigt besvär, men den form som rapporteras vid PMS är sannolikt av en annan karaktär än vanlig sömnbrist och har en negativt inverkan på livskvalitet.
Det rör sig snarare om en trötthet som påverkar både energinivå och kognitiv funktion. Denna känsla av utmattning kan göra det svårt att upprätthålla en normal vardag, att bibehålla koncentrationen eller att orka med de krav som ställs i arbetslivet och privat. Förutom trötthet, så ser vi fysiska besvär såsom ökad aptik (70%), svullnad i kroppen (61%), och sömnsvårigheter (48%).
Ange hur stor påverkan har de fysiska symtom på din livskvalitet?
När vi tittar på i vilken utsträckning de fysiska besvären påverkar vardagen, har 67% av kvinnorna svarat 5 eller högre på en sjugradig skala. Det innebär att 2 av 3 kvinnor (≈67%) upplever att de fysiska symtomen har en påtaglig inverkan på deras vardag.
För en betydande majoritet är påverkan omfattande. Att 2 av 3 av respondenterna skattar sin funktionsnedsättning så högt understryker att de fysiska komplikationerna vid PMS utgör ett reellt och återkommande hinder i kvinnors vardag.
49%, nästan varannan kvinna upplever migrän i samband med menscykeln.
Närmare varannan kvinna (49%) i vår rapport upplever huvudvärk och/eller migrän i samband med sin menscykel. Trots att migrän är en av våra mest utbredda folksjukdomar, är den hormonella kopplingen till menscykeln ofta underdiagnosticerad.
För många kvinnor kan sambandet mellan svår huvudvärk/migrän och cykliska hormonförändringar vara otydlig, vilket försvårar adekvat behandling. Här uppger 49% att de lider av dessa besvär, vilket understryker att hormonellt utlöst huvudvärk och/eller migrän är ett betydande symtom som kräver större medicinsk uppmärksamhet och specifik kompetens inom vården.
I samband med menscykel upplever mer än hälften en överkänslighet mot ljusoch ljud.
Bland de respondenterna som upplever huvudvärk och/eller migrän rapporterar fler än hälften (56%) även en uttalad sensorisk hyperreaktivitet, en kraftigt ökad känslighet för ljus, ljud eller dofter i samband med huvudvärk/migrän.
Denna överkänslighet är ett av de mest begränsande inslagen vid detta symtom. Det är ofta just den sensoriska påverkan som omöjliggör närvaro i vanliga miljöer, försvårar arbete och begränsar förmågan att hantera vardagliga åtaganden.
Förutom överkänslighet, så ser vi att huvudvärksattacker (46%), måttlig till svår intensitet (40%) och en pulserande känsla (37%) är vanligt hos de respondenterna som upplever huvudvärk/migrän.
Majoriteten av kvinnor upplever negativ påverkan på livskvaliteten
När vi analyserar data ser vi att fler än 5 av 10 kvinnor (56%) skattar att huvudvärk/migrän har en stor påverkan på deras livskvalitet. För nästan var tredje kvinna (31%) är påverkan av detta symtom så pass hög att den i stor utsträckning begränsar livet.
Samtidigt ser vi en spridning i underlaget där vissa upplever mildare besvär. Detta understryker att den hormonella profilen och symtombilden är unik för varje individ, även om den sammantagna statistiken visar att den negativa påverkan på vardagen är omfattande för en betydande majoritet av respondenterna.
Vi måste prata om den hormonella huvudvärken/migränen
Som läkare möter jag många patienter som beskriver återkommande huvudvärk eller migrän i samband med menstruationscykeln. För vissa följer besvären ett tydligt mönster och uppträder regelbundet dagarna före eller i början av menstruationen. Detta fenomen är välkänt inom medicinen och benämns ofta menstruell migrän.
Majoriteten av kvinnor upplever negativ påverkan på vardag och arbetsliv.
Rapporten visar att 91% av respondenterna upplever att deras fysiska och psykiska besvär påverkar både arbetslivet och deras vardagsintressen. Resterande 9% uppger ingen påverkan på dessa områden.
Datan indikerar att hormonella symtom kopplade till PMS och PMDS är en faktor som för en betydande majoritet samverkar med både vardagen och arbetsliv.
Ange hur mycket dina symtom påverkar dina vardagsintressen och arbetsliv
När vi sedan frågade hur mycket den sammanlagda symtombilden påverkar respondenternas vardag och arbetsliv, så skattade 81% på en skala 1-7, en 5 eller högre.
Resultatet kan tyda på att många kvinnor kan ha den svårare form av PMS (PMDS), där diagnosen enbart sätts om den har stor inverkan på relationer, social funktion och arbetsliv. Många av respondenterna söker vård och stöd för deras PMS-besvär, men sannolikt kan många uppfylla diagnosen PMDS. Detta är också en indikation på att cykliska hormonella besvär är en arbetsmiljöfråga - och inte bara en privat angelägenhet.
Hormonförändringar påverkar alla kvinnor olika: hur mycket påverkar dina besvär din livskvalitet?
Respondenterna ombads skatta i vilken utsträckning deras sammanlagda symtombild påverkar livskvaliteten på en skala från 1 till 7.
Resultatet visar att 89% skattade inverkan på livskvaliteten till nivå 5 eller högre. Av dessa uppgav 63% en mycket hög påverkan genom att välja nivå 6 eller 7.
I den nedre delen av skalan återfinns en mindre andel av de svarande. Totalt 2,5% skattade nivå 1–3, medan 8% valde mittpunkten 4.
Hur har respondenterna tidigare sökt vård?
80% av kvinnorna som svarat på självskattningstestethar aldrig sökt vård för sina besvär. Utav de 20% som har sökt vård för sina besvär, har 57% fått SSRI (så kallade antidepressiva läkemedel).
Detta kan tyda på att kunskap hos kvinnor kring just cykliska hormonella förändringar är begränsade, och vården fortsatt behandlar i stor utsträckning med antidepressiva läkemedel när det också finns andra alternativ.
Avslutande ord: Från tystnadtill handling
Siffrorna i denna rapport bekräftar det vi på Womni ser varje dag: PMS är inte bara ”några jobbiga dagar” – det är en faktor som djupt påverkar kvinnors livskvalitet, hälsa och arbetsförmåga. Att över 4 000 kvinnor valt att skatta sin hälsa hos oss senaste året är ett tydligt tecken på att det finns ett enormt behov som behöver tas på allvar,
Vår slutsats: För oss på Womni är denna data mer än bara statistik; det är ett uppdrag. Vi ser att glappet mellan upplevda symtom och rätt hjälp fortfarande är för stort. Vi vägrar acceptera att hormonell hälsa ska vara ett dolt hinder i vardagen eller i karriären.
Vårt budskap är enkel: När vi ger kvinnor rätt kunskap, medicinsk expertis och verktyg för att förstå sin kropp, förändrar vi inte bara deras individuella mående – vi skapar också förutsättningar för ett mer hållbart arbetsliv och samhälle.
Det är dags att flytta samtalet från individens problem till en gemensam hälsofråga.
Ta din hormonhälsa på allvar. //
Womni AB
Org.nr: 559278-6114
Vasagatan 10
111 20 Stockholm