En patients klimakterieresa

Magdalenas långa kamp för bättre mående

I denna intervju får vi följa med Magdalena, en kvinna i femtioårsåldern, vars liv förändrades när klimakteriebesvär startade redan i 40 årsåldern. Magdalena delar med sig av sina erfarenheter från den tidpunkt då benskörhet och vallningar både dag och natt plötsligt blev en del av hennes vardag, och hur hon fick kämpa för att hitta rätt i vården. Till slut sökte hon sig till Womni och fick både rätt behandling och kunskap om hur hon kunde må bättre genom klimakteriet.

Hur började du misstänka att du var i klimakteriet? Vad var dina första symtom?

Det tog mig till första vallningen, tyvärr. Jag hade massor av symtom innan, men hade ingen aning förrän första vallningen kom. Då var jag 48 år gammal.

Hur mådde du innan vallningarna?

Jag har haft massor av symtom sedan tidiga 40årsåldern. Det började med att mensen blev oregelbunden. PMS blev värre och jag fick mer stressymtom. Jag fick också hjärndimma, allt sådant som man pratar om. Glömde massa saker och sömnen blev sämre. Jag fick mina första sömntabletter utskrivna där i tidiga 40-årsåldern. Det har jag tagit lite av och på när jag har haft mer stresspåslag. Men bara då.

I efterhand så kan jag också härleda benskörhet till östrogenbristen. Jag bröt massor av små ben kring vaden när jag var 41, bröt revbenen när jag var 43. Sedan bröt jag armen bara av att snubbla när jag var 46. Jag bröt revbenen igen vid 50 och jag är ändå en väldigt aktiv och hälsosam person, som äter och lever sunt.

Var sökte du vård först och vid vilket skede sökte du hjälp?

Jag sökte inte hjälp med vallningarna från början, jag tänkte att det är något man får leva med. Men när jag fick över 15-20 vallningar på dagen och likadant på natten, vaknade vartenda gång, drog av täcket och totalt svettades, blev det för mycket.
Jag sökte hjälp för min PMS. Men det var ingen som sa att det kunde vara starten av klimakteriet. Min PMS började väl bli värre vid 45 och då sa de bara att man kan skriva ut SSRI, antidepressivt läkemedel.

Då fick du hjälp av primärvården?

Ja, då gick jag till vårdcentralen och fick det utskrivet, men jag ville inte ta antidepressiva då. Men efter två år bestämde jag mig för att ta det ändå. Jag närmade mig 50 år och PMSen hade blivit ännu värre.

Kan du beskriva dina PMS symtom?

I 30 årsåldern så mådde jag lite dåligt 1 eller 2 dagar innan mens, och det går väl an. Sen i tidiga 40 års åldern så kunde det vara en vecka innan mens. Sen när det blev som värst, kom PMSen så fort jag hade haft ägglossning, då hamnade jag ganska lågt ner mentalt. Då var det ju nära 2 veckor innan mensen kom. Men när det blev som värst så hade jag ju haft vallningar och mensuppehåll flera gånger.

Men SSRI hjälpte inte mot symtomen som du önskade?

Nej, på vårdcentralen i min kommun, när jag pratade med allmänläkarna, så sa de ”Tyvärr, vi har inga gynekologer, vi har jättelång väntetid, vi skulle säga att du ska söka privat”. Så ska det ju inte vara i vården, att det bara är privilegierade som har möjlighet att få rätt hjälp. Det kändes helt fel, men jag gjorde det, sökte mig till privata vården till slut.

Jag slutade med SSRI preparat efter 3 månader och sedan började jag lyssna på Klimakterietpodden. Där hörde jag ett jättebra avsnitt av Louise Broström. Det var då jag kom i kontakt med Louise och Womni.

Jag har alltid varit så att jag vill ha det naturligt, både när det gäller kost och läkande. Därför har jag också varit emot att ta östrogen pga av alla rykten om bröstcancer och rädslan kring det. I ungdomen har jag aldrig ens tagit p-piller, jag har ätit närodlat, ekologiskt och mest vegetarisk mat är vad jag har växt upp med. Inte så mycket kemikalier för jag vill inte stoppa in sånt i kroppen. Men efter att jag återigen brutit revbenen på gymmet av att bara pressa mig mot ett mjukt bolster så insåg jag att jag verkligen behöver göra något åt min benskörhet och jag började med en hormonbehandling efter inrådan av min läkare på Womni.

Efter fem dagar av behandling så försvann vallningarna, och jag mådde mycket bättre. När jag hade mitt återbesök med min läkare på Womni efter 3 månader var det enda jag kunde säga är att "massor har blivit så mycket bättre"! Mitt mående är mycket jämnare och min energi är jämnare, alla vallningar är totalt borta. Jag känner att huden är starkare av någon anledning, jag brukade springa runt 3 km innan jag bröt min fot när jag var 41 år, men nu springer jag 7,5km utan problem. Jag sover bättre också.

Jag och Louise hade ett möte för 3 veckor sedan, och jag kände ändå att jag hade lite PMS besvär och då sa hon att vi ska prova ett bioidentiskt progesteron. Hon varnade över att man kunde bli lite tröttare, men det varade bara i en vecka.

Har du hunnit känna av någonting, har det hjälpt mot dina PMS besvär ännu?

Jag känner faktiskt inte av någon PMS alls än så länge, peppar, peppar!

De symtomen som du upplevde försvann vid första behandlingen, har du upplevt att de har kommit tillbaka nu när du istället startade en hormombehandling med progesteron?

Nej, precis när jag bytte behandling så hade jag två lätta vallningar. Men det var ingenting i närheten av hur det var innan jag fick hjälp.

Vad fick dig att ta steget att starta behandling med östrogen eftersom du känt lite oro och rädsla för det innan?

Det var revbenet, och sedan samtidigt så lyssnade jag på Dr. Louise Broström i Klimakteriepodden. Ju mer jag lyssnade på det desto mer övertygad blev jag, och nu har tre av mina väninnor hört av sig till Womni. De har fått olika hjälp för alla är i olika åldrar och har varierande symptom, de är mellan 47 och 57. Min ena vän har haft en långvarig relation på 20 år, men hon har inte velat ha sex med sin partner på 2 år. Nu efter att hon startat en hormonbehandling säger hon att ”helt plötsligt har mina slemhinnor vaknat". Hon är ändå 54 och har känt såhär i flera års tid, hon har bara inte haft lust.

Du sa ju att du inte förstod att du var i klimakteriet förrän du fick dina första vallningar, men vad önskade du att du visste innan du gick in i klimakteriet?

Jag hade velat höra att när mensen blir oregelbunden och får ett annat blödningsmönster så kan det vara ett första tecken på att man närmar sig klimakteriet till exempel. Även att PMS kan bli värre och värre. Att man kan få hjärndimma.
Sedan tror jag inte att alla förstår vad som händer med slemhinnorna. Men inte bara i underlivet, utan också i ögon, näsa och svalg. Jag blev så muntorr att jag kunde vakna på natten och behöva ta sugtabletter, men det är helt borta nu. Det är galet.
Jag önskar så att jag hade haft mer kunskap innan jag gick in i klimakteriet, kanske redan innan jag fyllt 40 år!

Tack Magdalena för att du sprider kunskap genom att dela din historia!

Behandling

Behöver du råd eller hjälp med behandling erbjuder Womni klimakterierådgivning och individuell behandling av läkare och barnmorskor med specialkompetens inom kvinnohälsa och klimakteriet.