Så fungerar menscykeln
Kvinnors kroppar skiljer sig från mäns i många aspekter och mycket av det har att göra med våra olika hormonprofiler. De flesta av oss (vårdpersonal inräknad) har lite kunskap om vår egen biologi, fysiologi och endokrinologi (hormonbalans). Här är därför en kort sammanfattning av en del av de fascinerande processer kvinnor genomgår regelbundet över 25-35 år av sina liv.
Fertila kvinnor ägglossar och menstruerar, där ägglossningen är själva huvudhändelsen och menstruationen resultatet av den. En blödning kan uppstå även utan ägglossning, t.ex vid behandling med hormonella preventivmedel och räknas då inte som en menstruation, utan en bortfallsblödning.
Genom menscykeln sker hormonella förändringar över månaden. Huvudaktörerna är östradiol (östrogen) och progesteron.
Även testosteron finns med i bilden hos kvinnor och förändras över cykeln, även om det inte är lika stora svängningar, då testosteron också bildas i andra vävnader än äggstockarna.
Menscykeln
Follikelfasen (från mens till ägglossning): Under mensen är dina hormonnivåer som lägst. Östrogenet (östradiol) är lågt i blodet och det signalerar till hjärnan att det är dags att sätta igång en ny menscykel där äggstockarna mognar ut nya ägg. Det sker via signalhormonet FSH (Follikelstimulerande hormon). När äggstockarna svarar och östrogennivåerna stiger i blodet, vilket ger en negativ återkoppling till hjärnan och FSH sjunker igen.
Allteftersom äggen mognar “vinner” ett eller två av dem kapplöpningen och bildar en stor äggblåsa, med flera lager celler runt omkring. Det är dessa celler som producerar östrogen, genom att omvandla testosteron med ett särskilt enzym.
Östrogen stiger kraftigt strax innan ägglossning och stimulerar hjärnan att skicka ut LH (Luteiniserande hormon) som stimulerar till ägglossning. Ägget släpps ut från äggblåsan som spricker, tillsammans med lite vätska och blod. En del kan känna av ägglossningen och tiden strax innan som molnvärk/obehag i nedre delen av magen, underlivet eller i bäckenet/ryggen. För en del är ägglossningen smärtsam och man kan behöva ta smärtlindrande tabletter.
Efter ägglossning lever ägget 12-24 timmar. Om det inte blir befruktat tas det upp av kroppen och når aldrig livmodern. Ägglossning sker bara en gång/menscykel. Vid två-äggstvillingar har det alltså släppts två ägg ungefär samtidigt. Vid enäggstvillingar har ett ägg delats i två exakta kopior i tidigt stadium.
Lutealfasen (från ägglossning til mens): Äggblåsan fortsätter att vara aktiv och kallas nu för en gulkropp, eller corpus luteum. Nu producerar progesteron (gulkroppshormon) och östrogen, där progesteron är det dominerande hormonet fram till nästa mens. Gulkroppen väntar på en signal från ett befruktat ägg. Om den signalen aldrig kommer, dalar aktiviteten och slutar helt efter ca 12-14 dagar. När hormonerna sjunkit börjar nästa mens och nästa menscykel är igång.
Några av hormonernas effekter
Östrogen
Är generellt stimulerande och ger tillväxt av bl.a livmoderslemhinnan. Det stimulerar också celler som prodcuerar sekret i livmoderhalsen. Många noterar ökade flytningar och en känsla av fuktighet/våthet i vagina kring ägglossning. Sekretet kan te sig som äggvita när östrogennivåerna är som högst. Detta sekret är viktigt för att kunna bli gravid, då det skapar en optimal miljö för spermier att överleva och nå ägget. Östrogen har också positiva effekter på bl.a vår hjärt-kärlhälsa, hjärna och benstomme.
Progesteron
Signalerar till att skapa ett annat typ av sekret, som effektivt pluggar igen livmoderhalsen och håller spermier ute. Det omvandlar livmoderslemhinnan till att bli sekretorisk och stabil och redo för att ta emot ett befruktat ägg. Progesteron har också en generellt lugnande effekt på nervsystemet och höjer också metabolismen lite. Många känner sig ofta hungrigare eller har mer sötsug under lutealfasen.
Östrogen och progesteron har många olika effekter och det finns receptorer för dessa hormon i hela kroppen. De är steroidhormon och är fettlösliga, vilket innebär att de tar sig in i cellkärnan och påverkar vilka proteiner våra celler bygger. De passerar också blod-hjärnbarriären och har alltså påverkan på humör, fokus, koncentration, minne, stresshantering, hur vi tolkar signaler från kroppen mm.
Det är normalt att känna av dessa hormonella förändringar genom menscykeln, t.ex genom mer energi och ökad sexlust närmare ägglossning, lägre energinivåer och lite mer irritation närmare mens. Exakt hur det ser ut varierar från person till person och genom livet för samma person.
Kartläggning av menscykeln
Östrogen ger en lite långsammare förbränning och därmed något lägre kroppstemperaturer, medan progesteron har motsatt effekt.
Det kan mätas genom att ta basal kroppstemperatur (BBT) varje morgon. Efter ägglossning stiger temperaturen med 0,1-0,5 grader Celsius.
Du kan alltså följa din BBT och sekretet för att bättre förstå när du närmar dig ägglossning, när du har ägglossat och när din nästa blödning närmar sig.
Det är generellt hjälpsamt att förstå sin kropp och följa förändringarna, särskilt om du provar någon typ av behandling, då det blir mer tydligt vilka effekter du får.
Kartläggning av menscykeln kan göras på många olika sätt. Du kan använda en vanlig kalenderapp eller någon menscykelapp, som t.ex Read Your Body, Natural Cycles eller Flow. Du kan också skriva i en papperskalender eller föra dagbok. Det viktiga är att du kan börja se en koppling mellan ditt mående, ev symptom och var du är i din menscykel.
“Surfa” din menscykel
De flesta kvinnor känner av förändringarna i hormonnivåerna genom menscykeln, i mer eller mindre grad. Fertila kvinnor är cykliska.
Genom att kartlägga och förstå hur du mår i de olika faserna kan du själv också bli medveten om dina behov av vila, återhämtning och när det passar bättre för dig att vara aktiv, social, utgående och starta nya projekt. Det kan underlätta många av symptomen som annars kan kännas oväntade, skrämmande och störande.
Många känner av lägre energinivåer och ett ökat behov av vila under mensen och ibland några dagar innan blödningen börjar. Det är normalt och ett resultat av de låga hormonnivåerna.
Allteftersom FSH stimulerar äggblåsorna att växa till och producera östrogen brukar många känna sig piggare, mer utåtriktade, motiverade och en ökad sexlust, som brukar pika kring ägglossning då östrogenet är som högst.
Strax efter ägglossning sker en liten dipp i hormonerna, som kan vara någon till några dagar, vilket beror på att äggblåsan omformas till en gulkropp. En del kvinnor känner av denna dipp tydligt medan andra inte känner något särskilt. För en del kan den tillfälliga dippen i hormoner leda till små blödningar, så kallade spottings. Det är livmoderslemhinnan som reagerar på hormonförändringar.
Lutealfasen är för många en lugnare period, där man känner sig mer inåtvänd och kanske väljer man att fokusera på att avsluta projekt och organisera. Det kan vara en bra period att kritiskt titta på det arbete man gjort och många upplever en tydlighet under den här perioden.
För en del kvinnor är det här en tuff period, med olika symptom från kroppen och i måendet. PMS - Premenstruellt spänningssyndrom är ett samlingsnamn för alla de symptom som kan uppstå mellan ägglossning och mens. Det kan röra sig om några dagar innan blödningen till hela lutealfasen, gemensamt är att symptomen lättar och försvinner med blödningen eller några dagar in i mensen.
Genom att förstå dig själv genom förändringarna i menscykeln kan du vara mer förberedd och hitta sätt att må bra genom hela perioden. Du kan t.ex schemalägga sociala och utåtgående aktiviteter från strax efter mens till strax efter ägglossning och ge dig mer egentid, vila och återhämtning från slutet av lutealfasen och några dagar in på mensen. Du kan testa dig fram vilken träning som passar dig bäst i de olika delarna av menscykeln. Genom att förstå din menscykel kan du också ta informerade beslut om hur du vill hantera ev utmaningar som kan uppstå när den hormonella balansen förändras.
Hormonella preventivmedel
T.ex. Kombinerade p-piller, minipiller, mellanpiller, P-stav, P-ring, P-spruta och hormonspiral.
Många hormonella preventivmedel stänger ned kommunikationen mellan äggstockar och hjärna genom att tillföra syntetiska varianter av dina egna hormoner (17-OH-östradiol och gestagen av olika slag). Gestagenet är en variant på vårt eget progesteron och gör att livmoderslemhinnan håller sig tunn, skapar sekretpluggen i livmoderhalsen och hämmar ofta ägglossningen.
Hormonspiral har en mer lokal effekt, men hormonerna går även ut i blodet och för en del leder det till utebliven ägglossning.
Om du har mycket problem/symptom kopplade till din menscykel (som kraftiga och smärtsamma menstruationer eller kraftig PMS eller PMDS) gör hormonella preventivmedel ofta att du får minskade symptom och ett stabilare mående när hormonerna inte längre svänger.
Symptom som uppkommer under behandling med preventivmedel är oftast biverkningar på preparatet du använder och det kan vara värt att prova någon annan variant eller hormonfria alternativ (såsom kopparspiral, kondom, pessar och/eller metoder baserade på fertilitetsförståelse) om du inte mår bra på en behandling.
Womni AB
Org.nr: 559278-6114
Vasagatan 10
111 20 Stockholm