Hormoner

Hormonernas historia

Under 70-80-talet i Sverige, men också internationellt, var hormoner mycket populärt. I Sverige behandlade man kvinnor i klimakteriet frikostigt med östrogen högt upp i åldern. I USA behandlades många kvinnor med mycket höga doser av östrogen som framställts av urin från dräktiga ston och i media beskrevs detta som ett föryngrande mirakel för kvinnorna. Det blev en jätteindustri för läkemedelsföretagen som drev på försäljningen av hormonbehandlingar.

År 2002 publicerades resultat från den amerikanska studien (WHI). Det var en unik studie eftersom tidigare stora studier inriktat sig endast på mannens hälsa och nu skulle för första gången motsvarande göras för kvinnan. Syftet med studien var att undersöka möjligheten att förebygga för tidig död, sjukdomar och lidande med speciell hänsyn till cancer och åldersrelaterade sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och benskörhet hos kvinnor mellan 50-79 år. En gren av studien skulle undersöka hormonbehandlingens förebyggande effekter mot åldersrelaterade sjukdomar.

Resultatet blev inte som förväntat och en del av studien fick avbrytas i förtid. Anledningen var att risken för blodpropp, hjärt-kärlsjukdom och bröstcancer visade sig vara förhöjd i den gruppen som fått behandling med östrogen och syntetiskt gestagen.

Feldesignad studie

I efterhand visade sig studien vara feldesignad och man hade gjort stora fel i studiens upplägg. Bland annat var medelåldern hos kvinnan vid behandlingsstart 63 år vilket är cirka 10 år efter naturlig menopaus och klimakteriebesvären har för de flesta då avtagit. Stor del av kvinnorna i studien var också överviktiga, vilket i sig själv ökar risken för bl.a. hjärt- kärlsjukdom. Innan forskarna själva hann förmedla resultatet spreds det med hjälp av media över världen. Bland annat kunde man läsa i tidningarna att östrogen kunde orsaka bröstcancer.

Medias roll

När media spred den felaktiga bilden från WHI studien över världen blev kvinnorna rädda och läkarna tvekade plötsligt inför att skriva ut hormoner. I slutet av 90-talet tog ca 50 % av kvinnorna i klimakterieåldern i svenska storstäder hormoner. Idag är motsvarigheten 5-6 %. Forskning och kunskap om klimakteriet har sedan dess hamnat i skymundan och idag finns för dålig kunskap och alltför liten erfarenhet av hormonbehandling bland läkare i Sverige. Detta trots att den övergripande slutsatsen i bl.a. SFOG (Sveriges förening för obstetrik och gynekologi ) uppdaterade riktlinjer om hormonbehandling att symtombehandling i samband med klimakteriet är mycket effektiv och att risk-nytta förhållandet är klart fördelaktigt om behandlingen initieras i nära anslutning till menopaus, alltså den sista menstruationen. Utöver detta ska också behandlingen individanpassas ut från kvinnans behov och riskprofil.

Tyvärr är många kvinnor fortsatt rädda för hormonbehandling trots att det inte finns något belägg för att hormonbehandling är skadligt om det används rätt.

 

Källor

1. Hormonkarusellen, fakta och myter om klimakteriebehandling, Hilde Löfqvist, 2019