Metabol ohälsa i klimakteriet

Vad är Metabol ohälsa?

Metabol ohälsa är en av vår tids vanligaste sjukdomar. Mer än hälften av alla svenskar är överviktiga. Högre bukomfång kopplas samman med ökad risk för diabetes typ 2, högt blodtryck, hjärt- kärlsjukdom och total dödlighet även hos normalviktiga personer.

Risken för metabol ohälsa i klimakteriet av flera orsaker;

- Fett omdistruberas och lagras mer centralt i kroppen

- Ökad risk för insulinresistens

- Högre koncentration av serumlipider (vilket är en konsekvens av viktökning och inte direktlänkat till klimakteriet)

- Koppling mellan klimakteriet och högt blodtryck

I studien "Metabolic Syndrome During Menopause" från 2019 fastslog man att metabol ohälsa i samband med klimakteriet ökar risken för hjärt-kärl sjukdomar.

Vad är insulinresistens?

Insulin är ett hormon som har till uppgift att reglera vårt blodsocker. När blodsockret stiger ökar mängden insulin och tvärtom. Insulinet möjliggör också glukos som kommer in i blodet av maten att omvandlas till bränsle. Insulinet reglerar också fettinlagringen. Högt insulin stimulerar våra fettceller att ta upp glukos och omvandla det till lagrat fett vilket sedan används som bränsle när nivåerna är låga. Fyller man konstant på genom att äta lättomvandlade kolhydrater som mjöl och sockerstinna produkter som ger högt blodsocker, finns hög risk att det inlagrade fettet inte används utan byggs på. När dina celler inte kan hantera blodsockret börjar bukspottskörteln utsöndra ännu mer insulin vilket leder till en störd metabolism och ökad fettinlagring.

Man kan vara genetiskt benägen att utveckla insulinresistens men den största boven är helt enkelt för högt intag av näring, för ofta och ett överskott av snabba kolhydrater. Har det gått så långt att diabetes typ 2 börjar utvecklas får man ofta symptom som ökad hunger, trötthet och behov av att kissa ofta.

Hur kan du minska risken för insulinresistens och metabol ohälsa?

Det finns livsstilsförändringar som är bevisat effektiva för att reversera insulinresistens, t ex lågkolhydratkost, paleo- eller ketogen kost, träning, bra sömn, stressminskning, periodisk fasta och att undvika nikotin. Det finns inga belägg för att mättat fett är boven till insulinresistens men i kombination med ett högt intag av snabba kolhydrater, som i kakor och bullar, tycks mättat fett spä på problemet.

Under klimakteriet bör du till större del prioritera nyttigare, icke-processad mat och näringstäta livsmedel som ger rikligt med nyttiga fetter och bra protein som är våra byggstenar, skapar långvarig mättnad och hjälper dig att inte tappa onödigt med muskler. Äter man för lite protein och bra fett till förmån för processad mat späckat med snabba kolhydrater får man lättare sötsug, som kan vara utmanande att kontrollera.

För att snabbt undersöka om du är i riskzonen kan du med hjälp av ett snöre mäta ditt bukomfång. Är det längre än hälften av din längd kan du behöva göra livsstilsförändringar för att behålla en bra hälsa.