Växtöstrogen som alternativ till hormonbehandling (MHT)

Västöstrogener
Växtöstrogener (VÖ) har tillskrivits många positiva egenskaper för människan som t.ex. hämning av inflammation, virus, ökad apoptos/celldöd hos tumörceller, visst skydd för kärlhändelser såsom trombos, CVD, klimakteriesymptom och risken för benskörhet minskas.
Omfattande och nu tilltagande forskning har ägt rum kring växtbaserade mediciner sista hundra åren, men bristfälliga metoder och ekonomi gör tyvärr att resultaten sällan fyller kraven på evidens.

Vad är växtöstrogen?
Växtöstrogen är sk Polynfenoler och har östrogenliknande molekyler samt östrogenliknande effekter. Nedan hittar du de olika undergrupperna och i vilken kost du hittar dem i.

Flavanol har undergrupperna Catechin, Epicatechin, Epigallocatechin och dessa hittar du i te (grönt och svart) och kaffe.

Flavoner har undergrupperna Apigenin, Chrysin,Rutin, Luteoliner och dessa hittar du i frukt( skal),druvor/vin, broccoli och tomater

Flavonoler har undergrupperna Quercetin,Kaempferol,Myricetin som du hittar i lök, kål/broccoli/grönkål, nötter, grapefrukt.

Flavanoner har undergrupperna Naringin-enin, Taxifolin och Hesperidin som du hittar i citrusfrukter, oregano, vin och tomater.

Isoflavoner har undergrupperna Genistein, Daidzein som du hittar i Formononetin som du hittar i soja, bönor, ärtor och rödklöver.

Anthocyaniner har undergrupperna Apigenidin och Cyanidin som du hittar i druvor, bär, Körsbär, jordgubbar och smultron.

Icke-Flavonoider är en grupp av växtöstrogen med något annorlunda kemi. Hit räknas Lignaner, Stilbener och Coumestaner som du hittar i bl.a. linfrö, broccoli, olika kålsorter, druvor/vinstock, bär och rabarber.

Tarmbakterierna är avgörande för hur växtöstrogen tas upp. Anaeroba bakterier är viktigast men också E. coli och Lactobaciller bidrar.

Studier om växtöstrogen och klimakteriet

Cirka hälften av studier kring Menopaussymptom och växtöstrogen visar positiv effekt och hälften samma som placebo, samt att placeboeffekten ibland var överraskande stor, upp till 50%.
Men trots att växtöstrogener har lockat till många studier och publikationer har tyvärr få kvalitet nog för säkra slutsatser (1). Därför avråds fortfarande östrogenpreparat eftersom studierna inte är entydiga. I vissa förstärktes effekten (3), i andra uteblev den.

Men de allmänna hälsoeffekterna ses trots allt som gynnsamma utan allvarliga biverkningar. De har inte bara ofta god inverkan på klimakteriebesvär utan också ett visst skydd mot osteoporos, och ingen påverkan på östrogenreceptorer i bröst eller uterus.

Det krävs dock en viss mängd växtöstrogener för bäst effekt. Efter genomgång av 43 artiklar gjorde Simona Perna år 2016 (2) en genomgång av doser för olika tillstånd för positiva effekter och för att lindra menopaussymptom krävs cirka 50 – 120 mg isoflavin per dag (25 g sojaprotein motsvarar cirka 90 mg isoflavon ). Koncensus om lämpligaste doser saknas dock.

Bröscancer och fytoöstrogen
Utomlands rekommenderas vissa växtöstrogenpreparat till kvinnor med historia av bröstcancer och även preventivt, men i Sverige avråds dessa kvinnor till att ta växtöstrogen. Tabletter med pollenextrakt och Black Cohosh (Remifemin) påverkar inte östrogenreceptorer, men det är en försiktighetsåtgärd av läkemedelsföretag som producerar fytoöstrogen (t.e.x Femarelle) då existerande forskningen inte helt fyller kraven på evidens.

Även om vi kommer att få ta del av mer evidensbaserade studier inom den närmaste tiden är växtbaserad kost tveklöst att rekommendera redan idag. Fortfarande avrådes i Sverige från växtöstrogenpreparat men vill du få i dig mer naturligt växtöstrogen hittar du det närmast i t.ex. soja-och klöverprodukter, broccoli/grönkål, te, lök, bär/druvor, gurkmeja, ingefära, granatäpple, fröer och bönor.

Oavsett effekten på klimakterissymtom är de viktiga proteintillskott med alla dess aminosyror!