Styrketräning mot vallningar

Fysisk aktivitet

Att fysisk aktivitet har en positiv effekt för välmående i allmänhet är redan bevisat sedan länge, men att effekten är ännu tydligare för kvinnor i klimakteriet fastslog Mats Hammar, professor och överläkare på Hälsouniversitetet i Linköping, redan 2004 i Läkartidningen (Nr 21-22, 2004, Volym 101).

Mats Hammar baserade detta på en studie han och medarbetare gjort mer än 10 år tidigare på 90-talet där betydligt färre postmenopasuala kvinnor som motionerade regelbundet i en gymnastikförening i Linköping hade övergångsbesvär jämfört med postmenopausala kvinnor i allmänhet. Som en fortsättning på studierna från 1990-talet publicerade hans grupp i maj 2019 ytterligare bevis på att styrketräning hade bra effekt på klimakteriebesvär och i första hand vallningar och svettningar.

Studien, Resistance training for hot flushes in postmenopausal women: a randomized controlled trial, var en randomiserad kontrollerad studie om styrketräning för vallningar hos postmenopausala kvinnor. Den pågick från 2013 och inkluderar totalt 65 kvinnor som haft problem med minst fyra vallningar eller nattliga svettningar per dygn. Kvinnorna i studien tränade inte regelbundet innan studien och hade inte använt någon annan terapi mot vallningar minst 2 månader innan studiens början.

Kvinnorna delades in med hjälp av randomisering i två grupper, en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Den senaste gruppen fortsatte utan ökad träningsmängd medan interventionsgruppen fick ett 15-veckors styrkeprogram att följa. Träningen innebar 3 dagar i veckan med ett program som innehöll 8 övningar med 8-12 repetitioner i 2 set. Vikterna sattes individuellt efter ett maxstyrka test och ökades successivt för att förhindra överbelastningsbesvär.

58 kvinnor slutförde studien som visade tydliga resultat. Vallningarnas intensitet minskade med 43,6% i medelvärde hos kvinnorna i interventionsgruppen och endast med 2% hos kontrollgruppen. Studien visade också att träningen behöver vara intensiv och utföras flera gånger i veckan om den ska hjälpa mot klimakteriebesvär.

– Det är hjärnans termostat som sätts ur spel i övergångsåldern, när östrogenproduktionen avtar. Vid hård träning frigörs endorfiner i hjärnan och vi tror att det bland annat är endorfinerna som hjälper termostaten att hålla en jämnare kroppstemperatur, förklarar Mats Hammar. Vi har också sett att träning påverkar humöret, och sömnen, som är två andra faktorer som många kvinnor får problem med, berättar han.

Om en kvinna står på hormonbehandling så kommer effekten av fysisk aktivitet sannolikt att förstärka effekten av hormonbehandling och det finns absolut inga hinder att kombinera dessa åtgärder – tvärt om. Tydligast är dock behovet för fysisk aktivitet hos kvinnor som inte väljer hormonbehandling. Detta då fysisk aktivitet också har positiv effekt på bentätheten och minskar risken för osteoporos/benskörhet. Fysisk aktivitet kan dessutom fortsätta under obegränsad tid vilken är en stor fördel.

Läs hela studien här >>

Författare: Naomi Flamholc, Allmänläkare

Text granskad av: Mats Hammar, Professor emeritus och tidigare överläkare i obstetrik och gynekologi, Universitetssjukhuset i Linköping.