Media påverkar bilden av hormonbehandlingar i klimakteriet
Från början av 80-talet till 1998 hade användandet av hormonbehandling av menopausala besvär (MHT; menopausal hormonterapi) i Sverige - i denna undersökning från Linköping- ökat från 7% till 50%. Både läkare och kvinnorna upplevde positiva effekter på både vasomotoriska symtom (värmevallningar, svettningar, hjärtklappning) benskörhet och risk för frakturer, kolorektalcancer och Alzheimer’s sjukdom.
Men 1999 respektive 2002 publicerades två stora studier från USA i Journal of the American Medical Association, HERS och WHI. Den senare utvärderade MHT som primärprevention mot hjärtinfarkt, osteoporosfraktur och olika cancerformer. Studien visade bland annat, tvärt emot av vad man hade förväntat sig, en ökad risk för hjärtkärlsjukdom och dessutom bekräftades kopplingen till bröstcancer. Detta ledde till en omvärdering av risk-nytta balansen för MHT bland läkare och läkemedelsmyndigheter runt om i världen. Många tvekade plötsligt och media bidrog dessutom till att synen på hormonbehandling pendlade från eufori till panik. Sedan dess har användning av MHT sjunkit till mycket låga siffror både i Sverige och andra länder, ofta till mellan 5-10 %.
I efterhand har man dock, med mer kunskap och längre uppföljning av de deltagande kvinnornas hälsa och ohälsa i olika åldersgrupper, kunnat konstatera flera fel med studierna och kommit fram till en mer nyanserad bild av riskerna och fördelarna. Den övergripande slutsatsen i bl.a. Endokrin ARGs rapport om hormonbehandling i klimakteriet är att symtombehandling i samband med klimakteriet är mycket effektiv och att risk-nytta förhållandet är klart fördelaktigt om behandlingen initieras inom 10 år efter menopaus och före 60 års ålder.
År 2005 släpptes en studie från Linköpings universitet och kvinnokliniken i Linköping som ville studera just kvinnors inställning till hormonbehandlingar, MHT, i klimakteriet före och efter studierna HERS och WHI. Gruppen av kvinnor som var mellan 53-54 år gamla fick svara på frågor 1999 och år 2003. Under dessa år minskade hormonbehandlingar från 40,5% till 25,3% och de flesta fick information kring klimakteriet och olika behandlingsmöjligheter från mediekanaler såsom tidningar, magasin, TV och radio.
Slutsatsen i studien var att minskad användning av MHT korrelerade med den uttalade attitydförändringen i samhället mot MHT. Media var den främsta källan för informationshämtning och mycket större än den från vårdpersonal. Det indikerar att medias rapporter om större kliniska studier till stor del har influerat användningen av MHT hos kvinnor.
Changes in women's attitudes towards and use of hormone therapy after HERS and WHI
Av Mikael Hoffmann, Mats Hammar, Karin I.Kjellgren, Lotta Lindh-Åstrand och Jan Brynhildsen.
Womni AB
Org.nr: 559278-6114
Vasagatan 10
111 20 Stockholm