Pågående svensk studie
Premenstruella störningar påverkar kvinnors liv

Studiens antagande och betydelse

Upp till en tredjedel av alla kvinnor i fertil ålder lider av så allvarliga premenstruella störningar att det påverkar deras arbetsliv, relationer och långsiktiga hälsa. En unik svensk studie vid Karolinska Institutet syftar till att öka medvetenheten om detta relativt outforskade område.

Premenstruella störningar, som ofta är underdiagnostiserade, påverkar många kvinnor. Dessa tillstånd hamnar ofta mellan olika medicinska specialiteter, vilket kan leda till att ingen får en helhetsbild. PMD (premenstrual disorders) inkluderar PMS (premenstruellt syndrom) och PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom).

Studiens betydelse

Pågående forskning vid Karolinska Institutet bidrar nu med nya insikter om PMD, bland annat genom att använda det svenska patientregistret, vilket gör det möjligt att följa patienter över tid. Den anonymiserade datan kommer från både specialistsjukvården och primärvården, vilket ger en bred överblick över patienternas hälsa.

För att komplettera registerstudien använder forskarna också data från den webbaserade enkätstudien LifeGene, där deltagarna under flera år svarade på frågor om sin hälsa, inklusive symptom under menscykeln. Enkätsvaren visar att långt fler kvinnor lider av PMD än de som fått en diagnos. Data indikerar att 20–30 procent av kvinnor i fertil ålder har PMD, och cirka 5–8 procent har den allvarligare formen PMDS.

Trots att vissa studier anger att upp till 70–90 procent av kvinnor upplever symptom under menscykeln, innebär detta inte alltid en sjukdomsbild. När det talas om PMD avses symptom som påverkar kvinnornas liv i betydande grad. Exempelvis kan symptomen påverka arbetsförmågan och förmågan att upprätthålla relationer.

Forskning visar att kvinnor med PMDS löper 40 procent större risk att bli sjukskrivna för utbrändhet, smärtbesvär eller andra problem. PMDS kan också leda till humörsvängningar, ångest och nedstämdhet, vilket påverkar relationer både på jobbet och hemma. Studier visar också en ökad risk för separation från partnern, även om kvinnorna inte har svårigheter att inleda nya relationer.

Hälsokonsekvenser

Tidigare forskning har påvisat långsiktiga hälsokonsekvenser av PMDS, som ökad risk för högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar, vilket den svenska studien också undersöker. Tidig identifiering och hjälp kan förebygga allvarliga hälsokonsekvenser.

Behandling

I dagsläget finns ingen behandling som ger hundraprocentigt resultat. Mildare PMDS kan hanteras med kostanpassningar, motion och yoga. Allvarligare fall har tidigare oftast behandlats med antidepressiva SSRI-preparat, men dessa fungerar bara i cirka 50 procent av fallen. Det finns även andra medicinska behandlingar som alternativ idag och det är oavsett viktigt att du har god kontakt med en rådgivare som följer upp ditt mående med jämna mellanrum.

Behöver du råd eller hjälp med behandling erbjuder Womni rådgivning och individuell behandling av läkare och barnmorskor med specialkompetens inom kvinnohälsa och PMS.

Källa: forte.se, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och väldfärd