Prostatacancer

Från tidig upptäckt till individanpassad behandling

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige och drabbar främst äldre. Sjukdomen utvecklas i prostatan, en körtel som producerar delar av sädesvätskan. Prostatacancer varierar mycket i sin utveckling – vissa tumörer är mycket långsamt växande och ger aldrig symtom, medan andra kan vara aggressiva och sprida sig snabbt.

Vanliga symtom – och varför många inte märker något

Tidigt i förloppet ger prostatacancer oftast inga symtom alls. Om symtom uppstår handlar det ofta om urinträngningar, svag stråle eller att behöva kissa oftare – men dessa besvär kan också bero på godartad prostataförstoring, som är mycket vanlig med stigande ålder. I mer avancerade fall kan sjukdomen ge smärta i skelettet eller allmän sjukdomskänsla.

Hur ställs diagnosen?

Eftersom prostatacancer ofta inte ger symtom i början, upptäcks den oftast genom kontroller:

PSA-prov (Prostataspecifikt Antigen): Ett blodprov som kan signalera att något är fel i prostatan. Ett förhöjt värde betyder inte automatiskt cancer, men kräver ofta vidare utredning.
Rektalundersökning (palpation): Läkaren känner på prostatan via ändtarmen för att upptäcka hårda eller ojämna områden.
Magnetkameraundersökning (MR): Ger detaljerade bilder av prostatan och hjälper till att avgöra om vävnadsprov behövs, och i så fall varifrån.
Biopsi (vävnadsprov): Små vävnadsbitar tas från prostatan med hjälp av en tunn nål. Dessa analyseras för att bekräfta om det rör sig om cancer, och hur aggressiv den är (klassificeras med Gleason/ISUP-gradering).

Riskgrupper och ärftlighet

Risken att drabbas ökar med åldern, särskilt efter 60 års ålder. Män med nära släktingar som haft prostatacancer – särskilt om de fick diagnosen i yngre ålder – har en ökad ärftlig risk. Även vissa genetiska faktorer, som BRCA2-mutation, kan öka risken.

Behandling – skräddarsydd efter risknivå och livssituation

1. Aktiv monitorering

För låggradiga tumörer som växer långsamt och inte ger symtom. Patienten följs regelbundet med PSA-prov, MR och ibland upprepade biopsier. Målet är att undvika onödig behandling och biverkningar, utan att kompromissa med säkerheten.

2. Kurativ behandling (botande)

När cancern bedöms kunna botas, används ofta:

Operation (radikal prostatektomi): Prostatan tas bort kirurgiskt. Kan påverka urin- och sexuella funktioner.
Strålbehandling: Yttre strålning mot prostatan (eller ibland inre, s.k. brachyterapi). Lika effektiv som operation i många fall.

3. Systemisk behandling vid spridd sjukdom

Om cancern spridit sig utanför prostatan (t.ex. till skelett eller lymfkörtlar), handlar behandlingen främst om att bromsa sjukdomens utveckling:

Hormonbehandling: Minskar kroppens testosteron, som prostatacancern ofta är beroende av för att växa.
Nya målsökande läkemedel: T.ex. androgenreceptorblockerare eller PARP-hämmare.
Cytostatika (cellgifter): Används ibland vid mer aggressiv sjukdom.

Prognos och livskvalitet

Många män med prostatacancer lever ett långt liv – särskilt vid tidig upptäckt och låg risk. Samtidigt kan behandlingarna påverka livskvaliteten, särskilt vad gäller urinläckage och sexuell funktion. Därför är det viktigt att diskutera förväntningar, risker och mål med behandlingen tillsammans med en kunnig läkare.

Hälsokontroll

För dig som önskar en övergripande hälsoscreening som hjälper dig att förebygga sjukdomar och ta kontroll över din hälsa. Vi kontrollerar även ditt testosteron, PSA och sköldkörtelvärde.

Beställ hälsokontroll

Blodanalyser och rådgivning kring dina provresultat

Innehåller 22 olika markörer